Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året göra en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att myndigheten lämnar anslagsbelastning inom dess ansvarsområde för de kommande fem åren.
Den så kallade anslagsprognosen för maj innehåller dock få förändringar gentemot den prognos som lämnades till regeringen i februari. Den enda större förändringen gäller prognosen för efterlevandestöd till barn, som sänks med i storleksordningen 10 procent jämfört med tidigare prognos.
– Vi har utgått från den nya prognos som Migrationsverket presenterade så sent som för en vecka sedan, samt tagit hänsyn till att handläggningstiden för migrationsärenden antas ta något längre tid än vad vi tidigare har utgått ifrån, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
I majprognosen redovisar Pensionsmyndigheten också indexeringen – omräkningen – av pensionerna. Även på detta område är det i huvudsak små förändringar jämfört med tidigare.
| Prognos | 2015* | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Februariprognos | +0,9 | +4,2 | +3,1 | +3,1 | +1,8 | +1,1 |
| Majprognos | +0,9 | +4,2 | +2,8 | +3,1 | +1,7 | +1,4 |
*Fastställd indexering (omräkning), det är alltså ingen prognos
– Hur det går med inkomstpensionen beror framför allt på hur många som jobbar och deras inkomster. Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går, säger Ole Settergren.
– För den egna allmänna pensionen är det viktigast att jobba och betala skatt, jobba länge och ha tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas, fortsätter Ole Settergren.
Äldreförsörjningsstödets utveckling
Ett ytterligare regleringsbrevsuppdrag från regeringen som nu redovisas är äldreförsörjningsstödets utveckling över tid. Äldreförsörjningsstödet är avsett för personer, 65 år och äldre, som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra pensionsförmåner.
Pensionsmyndighetens genomgång visar att antalet personer med äldreförsörjningsstöd förväntas öka under kommande år: från 20 800 personer under 2016 till 29 400 personer år 2025.
Antal personer med äldreförsörjningsstöd, utfall och prognos:
Samtidigt presenteras en ny beräkning avseende antalet pensionärer som beräknas hamna under EU:s gräns för relativt låg ekonomisk standard: 231 000 personer för 2016. Det kan jämföras med 225 000 för 2014, då den senaste uppskattningen gjordes.
– Siffrorna kan inte direkt jämföras eftersom dataunderlaget förändrats mellan de två beräkningarna. Men andelen personer över 65 år som hamnar under gränsen för låg ekonomisk standard är mer eller mindre oförändrad och på ungefär samma nivå som befolkningen i stort, säger Ole Settergren.
Dessutom redovisas årligt återkommande statistik för medelpensioneringsålder och in- och utträde på arbetsmarknaden samt en promemoria med så kallade typfall som visar pensionsutvecklingen för några typiska ensamstående pensionärer. Inom bägge dessa områden är det små förändringar jämfört med tidigare rapporteringstillfällen.
Anslagsbelastning och prognos maj 2016
Svar på regeringsuppdrag, äldreförsörjningsstödets utveckling över tid
För vidare information
Ole Settergren, analyschef, 0730–22 20 50
Jimmy Larsson-Hagberg, pressekreterare, 072-210 22 87
